Jul 9, 2021
Den första svenska sjuksköterskeutbildningen, som inte vilade på kristen grund, öppnades på Akademiska sjukhuset hösten 1867. Sjukhuset var helt nytt och hade 150 vårdplatser fördelade på en medicinsk och en kirurgisk klinik, kurhus och barnbördsanstalt. Det ansågs vara modernast i Norden och när den första patienten lades in, den 1 augusti samma år, fanns Sveriges första utbildade sjuksköterska, Emmy Rappe, där som översköterska på kirurgiska kliniken. Hon ansvarade även för sjuksköterskeutbildningen i Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuke i fält – senare Röda korset – som bildades 1864 och som även den var förlagd till sjukhuset. Därmed hade den svenska sjuksköterskeutbildningens historia börjat. I mitten på 1800-talet hade krigssjukvården i hela Europa stora brister, soldaterna dog i brist på vård och renlighet. Redan i början av 1865 diskuterade föreningens direktion, bestående av officerare och läkare, behovet av att utbilda ”qvinnliga sjukbiträden” som i händelse av krig skulle arbeta i fält och i fred 153 inom svensk sjukvård. Förfrågan, om de ville medverka till den nya utbildningen, gick till lasarettsdirektionerna i landet, vilket de samtyckte till. Föreningen såg som sin viktigaste uppgift att ekonomiskt stödja en svensk sjuksköterskeutbildning. Dåtidens tidningar och många ögonvittnesskildringar beskrev soldaternas outhärdliga lidanden på slagfälten i Europa. Medverkande: Helen E Nilsson, Särskilt sakkunnig jämställdhet/utvecklingsledare barns rättigheter. Programledare Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Producent, Andreas Juhl för Kalmar läns museum.